Äppel- och blåbärspaj med pecannötssmulor

Idag på väg hem från jobbet kände jag ett starkt sug efter att baka något, så jag tog svängen in om mataffären och införskaffade de rätta ingredienserna. Det fick bli ett recept ur Elisabeth Anderssons fina pajbok Smulpajer, och just det här receptet liksom ropade efter att få bli gjort.

Äppel- och blåbärspaj med pecannötssmulor

12 bitar

Smulpajdeg

2, 5 dl vetemjöl

2 dl pecannötter, grovt hackade

0,5 dl farinsocker

0,5 dl socker

100 g smör, kallt, skuret i tärningar

Värm ugnen till 200 grader. Blanda hastigt ihop alla ingredienser till smulpajsdegen i en bunke till en grynig massa. Strö hälften av blandningen i en pajform med hel botten, cirka 28 cm i diameter, och platta till något. Grädda i 6-7 minuter. Ta ut formen och sänk värmen till 175 grader.

Fyllning

4 äpplen

2 dl blåbär

2 msk socker

1 tsk vaniljsocker

0,5 msk potatismjöl

2 msk lönnsirap, eller ljus sirap att ringla över

Skala och kärna ur äpplena, skär dem i klyftor och lägg i pajformen i ett cirkelmönster. Lägg blåbären i en skål och strö över socker, vaniljsocker och potatismjöl. Vänd runt blåbären och strö ut dem över äpplena. Strö över resten av smulpajsdegen och grädda i 25 cirka minuter. Ta ut pajen.

Ringla över lönnsirap eller ljus sirap och servera med vaniljvisp, lätt vispad grädde eller blåbärsparfait.

Jag stressade mig igenom beskrivningen, och missade att man skulle skala äpplena, men det blev gott även med skal kvar på äppleklyftorna. Tyckte att ungstiderna var alldeles lagom, och jag valde att servera pajen med lätt uppvispad vaniljvisp - lite nyttigare än grädde och mycket gott.

Riktigt god var den, den här pajen. Smakerna var lite ovanliga, i alla fall om man som jag mest slänger ihop improviserade rabarber, hallon eller vinbärspajer. Den var lite "knäckigare" i smaken, i synnerhet med sirapen ovanpå, och pecannötssmulorna gav ett härligt tuggmotstånd till degen, som jag definitivt kommer att utnyttja mig av igen.

För övrigt kan jag varmt, varmt rekommendera Johanssons smulpajsbok. Bilderna är inspirerande, recepten lockande, och har lagom många ingredienser för att man ska orka ta tag i dem. Det är dessutom en perfelt blandning mellan enkla äppelpajer och mer annorlunda smaker. Fler av dessa kommer att testas längre fram!

/Hanna